Visa – Hitta det bästa Visa-kortet för dina behov

Här kan du jämföra Visa kreditkort, så att du kan hitta det kort som passar dig bäst. Idag finns det Visakort som både kreditkort och betalkort. Kom ihåg att både Visa och Mastercard och Visa har kreditkort. Många tror att Visa-kort är betalkort och MasterCard är kreditkort. Faktum är att många av de bästa kreditkorten är Visa-kort. Det spelar ingen roll vilken de använder. Använd rätt Visa-kort eller Mastercard och få bonusar, rabatter, avgiftsfritt kort, reseförsäkring och andra förmåner. Jämför Visa och Mastercard kreditkort och hitta det bästa kortet för dig.

Visa kortutgivare i Sverige

Det finns flera kortutgivare av Visa-kort i Sverigeorge. Några exempel på dessa är Bank Norwegian, Ikano, Resurs Bank och Instabank.

Vad ska jag tänka på när jag ansöker om ett Visa-kort?

Först vill vi säga att om du letar efter ett bra kreditkort spelar det ingen roll om du använder Visa eller Mastercard. Du bör försöka hitta det bästa kreditkortet som passar ditt personliga bruk. Många av de bästa kreditkorten är Mastercard och några är Visa-kort. Både Visa och Mastercard betalningssystem finns över hela världen, så det spelar ingen roll vilket av korten du använder.

Jämför kreditkort för att hitta det bästa kortet för dig

Vi jämför kreditkort för att hjälpa människor att hitta det kreditkort som passar dem bäst. Alla har lite olika behov av vilket kreditkort de behöver. Det som passar bäst har att göra med hur ditt personliga bruk ser ut. Kreditkort har olika förmåner, rabatter och priser för att passa olika behov.

När du letar efter ett kreditkort bör du välja ett kort som ger dig bra fördelar för de saker du ska använda kortet till. Har du tänkt att köpa mat med kortet, skall du handla med det på nätet eller skall du använda det till någontin annat?

Om du tänker tanka bilen med kreditkortet bör du kanske du ska välja ett bensinkort. Är planen din att använda kortet när du reser bör du kanske välja ett kreditkort med reseförmåner passa bra. Om du ska handla mat med kortet kan det vara bra att ha ett kort som ger dig en bonus när du handlar mat och så vidare.

Hur fungerar Visa?

Visas huvudsakliga vinst kommer från avgifter som genereras från betalningsflöden på VisaNet-nätverket. Protokollet som skapades av Visa 1973 tillåter överföring av betalningar mellan handlare och konsumenter. Detta system inkluderar teknik, tjänster, produkter och andra program som underlättar elektroniskt utbyte av medel mellan finansiella institutioner, handlare, konsumenter och regeringar.

Visa och Mastercard sätter reglerna som möjliggör finansiella transaktioner över deras betalningsnätverk, där Visa erbjuder tillförlitlighet och säkerhet. Visa möjliggör som nämnts att betalningar kan ske mellan handlare (butiker) och konsumenter (köpare).

Här är ett exempel på betalningsflödet:

1. ”Kortinnehavaren uppvisar ett kort för betalning till återförsäljaren. Kortdata läses direkt från kortet av en POS-enhet, skrivs in av handlaren eller läggs in av kortinnehavaren på återförsäljarens webbplats eller via telefon.
2. Säljaren överför transaktionsinformationen till köparen.
3. Inlösen skickar en begäran om transaktionsauktorisering till Visa.
4. Visa vidarebefordrar auktorisationsbegäran till emittenten eller kan under vissa omständigheter utföra ”stand-in processing” på uppdrag av emittenten och godkänna eller avvisa transaktionen.
5. Utfärdaren skickar ett auktoriseringssvar tillbaka till Visa, som antingen godkänner eller avvisar transaktionen.
6. Visa vidarebefordrar auktoriseringssvaret till förvärvaren.
7. Förvärvaren skickar auktoriseringssvaret till säljaren.”

Visas betalningsprocess sker i tre steg:

Auktorisering: Processen att godkänna eller avvisa transaktionen. Clearing: Processen som överför den slutliga transaktionsinformationen från förvärvare till emittenter för avveckling. Avveckling: Det faktiska utbytet av medel från förvärvarna till emittenterna när transaktionen clearas. Det som är så bra med hela den här processen är att det tar sekunder att slutföra från Walmart till processorn, Visa, banken och tillbaka till Walmart. Detta sker över Visas betalningsnätverk och gör att Walmart kan avgöra att du har pengar att betala för dina matvaror direkt. Transaktionen rensas sedan efter att du lämnat butiken.

Vad är Visa?

Visa är ett multinationellt företag som erbjuder betalningstransaktioner och underlättar digitala betalningar. Varumärket startades 1958 av Bank of America. Kortet hette från början BankAmericard och var det första kreditkortet med revolverande kredit. Idag finns det över 4,3 miljarder utfärdade Visa-kort och betalningar underlättas i över 200 länder och territorier runt om i världen.

Cirka 14 500 finansinstitut använder Visa och du kan använda kortet hos över 130 miljoner handlare. Visa utfärdar inte kort själv, och kortets innehåll kan variera beroende på kortutgivande bank. Kontakta bankerna för att se hur deras erbjudanden ser ut.

Visas historia

Så här såg Visas logotyp ut mellan 1976 – 1992. Många minns fortfarande denna logotyp. Visa grundades 1958 av Bank of America som BankAmericards kreditkortsprogram. Som svar på konkurrenten Master Charge (numera Mastercard) började BofA licensiera BankAmericard-programmet till andra finansinstitut 1966. 1970 avstod BofA från direkt kontroll över BankAmericard-programmet och bildade ett kooperativ med de andra olika BankAmericard-utgivande bankerna för att ta över styrning. Det döptes sedan om till Visa 1976.

Den 18 september 1958 är viktig i Visas historia. Detta var dagen som Bank of America officiellt lanserade sitt Bank-Americard-kreditkortsprogram i Fresno, Kalifornien. Tanken bakom kortet var att starta ett allmänt kreditkort med revolverande kredit. Idén att lösa problemet blev BankAmericard, en uppfinning av Joseph P. Williams som var chef för Bank of Americas interna utvecklingstanksmedja, Customer Services Research Group. Williams största framgång var implementeringen av det första kreditkortet för alla ändamål.

65 000 oönskade kort släpptes i Fresno, Kalifornien under veckorna före lanseringen

Under veckorna före lanseringen av BankAmericard hade BofA skickat ut 65 000 kreditkort, eller oönskade kreditkort, till Fresnos brevlådor i ett första massutskick (eller ”drop”, som de kallades). Williams hade övertygat ledande befattningshavare på BofA 1956 att låta honom fortsätta vad som blev världens första framgångsrika massutskick av kreditkort (faktiska jobbkort, inte bara ansökningar) till en stor befolkning.

Fresno valdes ut för sin befolkning på 250 000 (tillräckligt stor för att få ett kreditkort att fungera, tillräckligt liten för att kontrollera initiala startkostnader), BofA:s marknadsandel av den befolkningen (45%) och relativa isolering för att kontrollera PR-skador i händelse av projektet misslyckades. Enligt Williams var Florsheim Shoes den första stora detaljhandelskedjan som gick med på att acceptera BankAmericard i sina butiker.

Lyckad och misslyckad lansering

Detta första jippo var delvis framgångsrikt och delvis mycket misslyckat. Det som var en banbrytande prestation var den framgångsrika implementeringen av ett kreditkort för alla ändamål. Bara det faktum att projektet inte lades ner direkt sågs som framgångsrikt. På 1950-talet hade den typiska amerikanen redan revolverande kreditkonton hos flera handlare. Detta var ineffektivt och behovet av ett enhetligt instrument var tydligt, men ingen visste hur man skulle lösa det.

Williams och hans team studerade misslyckade kreditkortslanseringar och de studerade också befintliga revolverande kreditföretag på Sears och Mobil Oil för att ta reda på varför de var framgångsrika. 1958 års test gick till en början smidigt. Bank of America fick panik när en annan bank började ge ut kreditkort i San Fransicso 1959. Totalt 2 miljoner kreditkort lades ner i Kalifornien och BankAmericard-programmet hade accepterats av cirka 20 000 handlare.

Det största problemet var att Williams hade för mycket tilltro till allmänhetens förtroende. Man hade uppskattat att 4 % skulle vara bedrägeri, men denna siffra blev mycket högre. Hela 22 % av all handel med korten var bedrägeri. Detta fick både politiker och journalister att ansluta sig till det allmänna ramaskriet mot Bank of America och dess nymodiga kreditkort, särskilt när det påpekades att kortinnehavaravtalet höll kunderna ansvariga för alla avgifter, inklusive de som härrörde från bedrägerier. Totalt förlorade Bank of America uppskattningsvis 20 miljoner på lanseringen av BankAmericard. Carte Bleue gick samman med Visa i Frankrike där de marknadsförde varumärket Carte Bleue

BankAmericard räddas och följs upp

För att reda ut de initiala problemen startade Bank of America en massiv insats genom att skicka ett öppet brev till 3 miljoner privata hushåll. De klagade över kreditkortsbedrägerier och andra problem med kortet. Detta fungerade och kortet fortsatte att användas. 1961 var BankAmericard lönsamt för första gången. Lönsamheten hölls hemlig för att inte locka in konkurrenter på marknaden, en strategi som fungerade fram till 1966 då Master Charge (numera Mastercard) startades av Interbank.

Master Charge startades för att konkurrera med BankAmericard och för att banker vid den tiden inte fick expandera till andra delstater på grund av federala restriktioner, som inte upphörde 1994. Under 60- och 70-talen licensierades BankAmericard av flera banker så att det bildades ett nätverk över hela USA. Skräputskick av kreditkort fortsatte med oförminskad styrka, tack vare BofA och dess licenstagare och konkurrenter, tills de förbjöds 1970, men inte förrän över 100 miljoner kreditkort hade distribuerats till den amerikanska befolkningen.

Visa blir internationellt

Under slutet av 1960-talet licensierade BofA också BankAmericard-programmet till banker i flera andra länder, som Kanada, Frankrike, Japan och Storbritannien. I Frankrike var det känt som Carte Bleue (blått kort). Logotypen finns fortfarande på många franska Visa-kort idag. År 1972 hade licenser beviljats i 15 länder.

Bank of America lämnade över kontrollen av programmet till National Bank Americard som var ett oberoende företag som skulle ansvara för att hantera, marknadsföra och utveckla BankAmericard-systemet i USA. Det gick från att vara en franchise till att bli ett konsortium eller en allians, som Master Charge fungerade. 1975 First National Bank of Seattle utfärdar det första betalkortet, som skulle driva Visas intäkter i årtionden. BankAmericard bytte namn till Visa 1976. Så här såg Visa-logotypen ut under de första 16 åren.

1976 döptes programmet om till Visa.

År 1976 beslutade IBANCO:s direktörer att det skulle vara i företagets bästa intresse att sammanföra de olika internationella nätverken till ett enda nätverk med ett enda namn internationellt; Men i många länder var det fortfarande stor ovilja att ge ut ett kort kopplat till Bank of America, trots att föreningen var helt nominell. Av denna anledning samlades BankAmericard, Barclaycard, Carte Bleue, Chargex, Sumitomo Card och alla andra licenstagare 1976 under det nya namnet ”Visa”, som behöll den distinkta blå, vita och guldflaggan.

NBI blev Visa USA och IBANCO blev Visa International. En anledning till att de flesta banker valde att slå sig samman var att 16 stater vid den tiden begränsade bankernas möjlighet att verka via filialer, medan 15 stater helt förbjöd bankkontor och krävde enhetsbankverksamhet. En enhetlig bank skulle lagligen bara kunna verka på en enda plats och är därför tvungen att förbli mycket liten.

Genom att gå med i en regional bankkortsförening kunde en enda bank starta ett kreditkort och uppnå stordriftsfördelar via medlemsorganisationen. Sådana organisationer gjorde det också möjligt för enskilda banker att göra ett kreditkort användbart för både kunder och handlare. De tidigare kreditkorten hade misslyckats eftersom de hade för litet användarområde, ofta bara på bara några kvarter runt sina kontor. Så här har Visas logotyp sett ut sedan uppdateringen 2014

Visa går på börsen

Den 11 oktober 2005 meddelade Visa att de skulle slå samman en del av sina verksamheter och bli ett börsnoterat företag, Visa, Inc. I börsintroduktionen slogs Visa Canada, Visa International och Visa USA samman till det nya bolaget. När Visa börsnoterades den 18 november 2007 emitterade de 406 miljoner aktier till 44 dollar per aktie, vilket gav in 17,9 miljarder dollar. Detta var den största börsintroduktionen i USA:s historia. Efter börsnoteringen handlas Visa på New York Stock Exchange under tickersymbolen ”V.”.