Kreditkortets historia
Historien om kreditkortet, kreditkortens historia är en intressant rolig och lärorik historia. Kreditkortet har vuxit fram som en naturlig del av utvecklingen av det moderna samhället. Kredit är något som funnits i alla tider och har i princip alltid varit viktigt för att hålla igång ekonomin. Kreditkortets historia är en fascinerande resa genom tid, innovation och social förändring.
De tidigaste formerna av kredit – äldre typer av kreditkort
Lertavlor
Några av de allra första kreditkorten som registrerats i historien hittades i det antika Mesopotamien. Dessa kort var faktiskt lertavlor som behandlades som krediter och handlades med närliggande civilisationer. Rapportering från Archaeological Institute of America visar att forntida mesopotamier skrev in kontrakt, deras affärsinformation och detaljer om finansiella transaktioner på dessa lertavlor. De äldsta lertavlorna är daterade till att vara upp till 5000 år gamla.
Kreditbrev
I början av 1800-talet blev det använt något som kallades för kreditbrev som var en form av lånad valuta. Kreditbreven köptes av banker och av andra som betalning för produkter och tjänster. Banken stod som garant för att betala skulden om inte hela skuldebrevet betalades av av låntagaren. Bankerna debiterade köparen av kreditbrevet en avgift som betalning för den risk som banken tagit.
Tidig kredit i USA
Kredit var viktig för utvecklingen av landsbygden i Amerika på 1800-talet och höll ekonomin igång. På 1800-talet var samhället till stor del landsbygd och det fanns inte många storstäder. Butikerna i mindre orter och städer gav ofta kredit till dina kunder för att hålla uppe försäljningen. Detta var ganska oproblematiskt eftersom de oftast kände till dem som de gav kredit. På så sätt kunde handeln hållas igång, vilket var fördelaktigt för alla inblandade.
Kreditkort av papper förekommer i slutet av 1800-talet
I slutet av 1800-talet gav köpmän och vissa finansinstitut kredit för jordbruksvaror och varaktiga varor. Dessa ”kreditkort” började snart spridas till andra branscher. Hotell och varuhus erbjöd sina mest uppskattade kunder papperskreditkort. Korten användes nästan uteslutande på ett försäljningsställe. Vissa lokala kom till att acceptera konkurrentens kreditkort. Och det var så allting började allt enligt Advantage CCS.
Charge Coins
I slutet av 1800-talet började varuhus och bensinstationer att dela ut kreditbrickor till sin fasta kundkrets. Kreditbrickan var en metallbricka som kallades Charge Coins. Det första varuhuset som delade ut Charge Coins var troligen John Wanamaker Department Store i Philadelphia.
Kreditbrickorna tillverkades i mässing, koppar brons, vitmetall eller aluminium. Brickan hade ofta ett hål i överkanten så att den skulle kunna användas på nyckelkedjor. Formen var ofta oval och präglades med namnet eller logotypen till varuhuset eller bensinstationen på framsidan. Av säkerhetsskäl skrevs aldrig namnet på brickorna, i stället stod det alltid ett inslaget eller upphöjt kontonummer. Det fanns damer som hade kreditbrickan runt halsen som ett smycke eftersom att den var sett på som en statussymbol.
När man gjorde sina inköp med brickan lämnade man fram sin bricka, expediten kontrollerade uppgifterna mot en förteckning så att det var rätt kontohavare. Passade namn och nummer ihop blev det ett köp. Totalt är 240 kreditbrickor kända från pionjärtiden i USA.
De första mer moderna kreditkortsliknande produkterna kommer ut på marknaden
Charga-Plate bokföringssystem kunde användas för betalning med kredit på 1930-talet
Chaga-Plate bokföringssystemet kommer ut ca 1930
Chaga-Plate bookkeeping system var en metallplatta med kundens namn och stad skrivet på plattan. Baksidan var av papper som kunde signeras av kortinnehavaren. När kortet används sattes det först in i skrivaren, sedan en laddningslapp ovanpå den, på vilken ett färgat band trycktes. Charga-Plate var ett varumärke som tillhörde Farrington Manufacturing Co.
Charga-Plates utfärdades av stora återförsäljare till sina fasta kunder, ungefär som ett varuhuskreditkort fungerar idag. Systemet utvecklades redan 1928 och släpptes i första hand under 1930-1950-talen. I vissa fall uppbevarades metallplattan (kreditkortet) hos den utfärdande butiken istället för att kunderna hade kortet med sig. När en auktoriserad användare gjorde ett köp, hämtade en expedit journalen från butikens filer och behandlade sedan köpet. Charga-Plates accelererade back-office-redovisning som gjordes manuellt i pappersreskontra i varje butik, före datorer” enligt Historyofinformation.
Charg-It-systemet
Charg-It-systemet blev uppfunnet av John C. Biggins vid Flatbush National Bank of Brooklyn i New York i 1946. Detta var det första bankutfärdade kreditkortet.
Charg-It-modellen fungerade ungefär som ett modernt kreditkort: Det här var ett metallkort som kunder kunde använda för att betala på en butik. Banken refunderade säljaren/butiken och fick därefter betalt av kunden.
För att detta skulle fungera måste kortinnehavaren ha ett konto i banken. Banken lade ut för köpet och fick sedan betalning från kunden på banken. Köp kunde bara göras väldigt lokalt, gränsen låg bara några kvarter från banken.
Diner The Club-kortet – det första moderna kreditkortet lanseras
Diners Club är för många klassat som det första moderna kreditkortet, även om det faktiskt var ett betalkort. Den välkända historien började när Frank McNamara åt på Major’s Cabin Grill i New York 1949. Efter att han ätit fick han reda på att han hade glömt sin plånbok hemma. För att lösa situationen och för att förhindra att detta någonsin händer igen, kom han på idén att skapa Diners Club Card 1950.
Det här kortet var ett betalkort för konsumenter som ville betala sina inköp senare. Kortet var det första kortet som accepterades av flera handlare utanför ett begränsat geografiskt område. Diners Club-kortet blev oerhört populärt och i 1951, bara ett år efter lanseringen, hade kortet mer än 42 000 medlemmar och kortet användes i flera amerikanska storstäder.
Framgången för Diners Club innebär att fler kreditkort kommer på banan
Det faktum att Diners Club hade tagit Amerika med storm förde gradvis fler andra spelare på banan som American Express och BankAmericard.
American Express Charge Card introducerades 1958
American Express är ett företag som är mycket äldre än kreditkortet. Företaget startades redan 1850 som ett speditionsföretag där man fokuserade på expressförsändelser av varor, värdepapper, valuta och liknande i hela delstaten New York. American Express-chefer började diskutera möjligheten att lansera ett resebetalkort redan 1946, men det var inte förrän Diners Club lanserade ett kort i mars 1950 som American Express började överväga möjligheten lite mer seriöst. Men det var inte förrän i slutet av 1957 som man bestämde sig för att sätta igång med ett kreditkort, när Ralph Reed kom in som chef för företaget.
Vid lanseringsdatumet den 1 oktober 1958 hade intresset för kortet varit så stort att hela 250 000 kort gavs ut före det officiella lanseringsdatumet enligt Wikipedia. Liksom det ursprungliga Diners Club-kortet var det från början ett betalkort avsett för att finansiera resor och underhållningskostnader, med räkningar förfallna i sin helhet i slutet av varje månad.
American Express-kortet lanserades med en årlig avgift på $6, $1 högre än Diners Club, för att ses som en premiumprodukt. De första korten var gjorda av papper, med kontonummer och kortmedlemmens namn skrivet på. 1959 blev American Express det första företaget att utfärda präglade plastkort. 1966 introducerade American Express Gold Card för så kallade ”big spenders”, ett företagskreditkortsprogram för kommersiella kunder 1966.
BankAmericard – nu Visa – startades också 1958
BankAmericard – det första riktiga kreditkortet med revolverande kredit
BankAmericards kreditprogram introducerades av Bank of America 1958, idag kallat Visa. Detta är i huvudsak det första allmänna moderna kreditkortet. Dessförinnan utfärdades kreditkort antingen av specifika återförsäljare eller användes för ett specifikt ändamål (t.ex. användes Diners’ Club ursprungligen på restauranger).
BankAmericard var också det första kreditkortet med revolverande kredit som kunde betalas av i omgångar istället för att betala av saldot i slutet av varje månad. Idén slog snabbt fast när andra institutioner började ge ut sina egna BankAmericards.
Som svar på konkurrenten Master Charge (numera Mastercard), började BofA licensiera BankAmericard-programmet till andra finansinstitut 1966. 1970 avstod BofA direkt kontrollen över BankAmericard-programmet och bildade ett kooperativ med de andra olika BankAmericard-utgivande bankerna för att ta över styrning. Kreditprogrammet döptes sedan om till Visa 1976.
BankAmericard går dåligt i starten
Under de första åren gick BankAmericard dåligt. men kortet började gå med vinst 1961. Bank of America höll medvetet denna information hemlig för att skrämma bort konkurrenterna. Så småningom blev lönsamheten för stor för att dölja, men strategin lyckades ganska länge. Mellan 1960 – 1966 utfärdades endast 10 nya kreditkort i USA, men mellan 1966 – 1968 utfärdades 440.
Master Charge – nu Mastercard – introduceras i 1966
1966 bildade en liten grupp banker på östkusten Interbank Card Association (ICA) för att konkurrera med Kalifornien-baserade BankAmericard. Bankerna som utgjorde Interbank var United California Bank, Wells Fargo, Crocker National och Bank of California.
Interbanks svar på BankAmericard var ett kortprogram som heter ”Master Charge”. Karl Hinke, vd för Midland Bank ville träffa flera andra banker i Buffalo för att diskutera ett heltäckande bankkort. Banksystemet i USA hade många olika regleringar som gjorde det svårt för banker att växa sig stora på egen hand. Interbank Card Association var en framgång och 1967 hade organisationen 150 medlemmar.
1968 inledde Interbank och Eurocard en strategisk allians, som i praktiken gav Interbank tillgång till den europeiska marknaden och för att Eurocard skulle accepteras i Interbanknätverket. Access card, som har ett betalningssystem från Storbritannien, gick med i Interbank Casd Association/Eurocard-alliansen 1972. Organisationen började revolutionera betalningsauktoriseringsprocessen och etablerade 1973 ett centralt datornätverk som kopplade samman handlare med kortutgivande banker. 1979 döptes Master Charge om till MasterCard.
Betalningssystemet och införandet av magnetremsan
På 1960-talet introducerades magnetremsan, vilket stärkte säkerheten och förenklade transaktionsprocessen. Detta lade grunden för den moderna kreditkortstransaktionen. När du betalade med kortet i början lade du kortet i tryckmaskinen tillsammans med en papperslapp, och drog en rulle över maskinen så att ett avtryck av det upphöjda kortnumret blev kvar på papperslappen.
Köpet med belopp och övriga uppgifter skrevs in på lappen för hand och kunden godkände transaktionen med sin underskrift. Denna metod var inte helt lätt, säljaren fick ringa kortbolaget för att kontrollera att kunden hade täckning för transaktionen och det var mycket manuellt arbete. Om en lapp försvann eller skadades fick säljaren inte heller betalt alls för försäljningen.
Magnetremsan kom att revolutionera betalningssystemet.
Visa bestämde sig för att förenkla och förbättra betalningssystemet och beslutade att alla Visa-kort som utfärdades efter 1980 måste ha en magnetremsa så att kortet kunde användas för elektroniska transaktioner. För att det skulle fungera utvecklades prisvärda betalterminaler som kunde använda befintliga telefonlinjer för att ge försäljningsställena ekonomiska incitament att använda dem.
Visa utvecklade terminalerna i samarbete med GTE, Northern Telecom, Sweda International och Taltek Electronics. Detta projekt pågick i 18 månader 1980-81 och var en stor framgång. Framgången lockade konkurrerande terminaler baserade på Visa-specifikationerna, bland annat från företaget Verifone.
Reguleringar kommer på banan
Medan kreditkortsindustrin expanderade snabbt på 1960-talet fanns det fortfarande några grundläggande frågor som behövde åtgärdas. Till exempel hade kortutgivare olika sätt att beräkna räntor med liten konsekvens eller insyn. Bedrägliga avgifter var ett problem, och kvinnor kunde vanligtvis inte kvalificera sig för ett kort utan en manlig medundertecknare. Kortets villkor? De fanns inte riktigt.
Lagstiftare gick in, med början 1968, genom att anta Truth in Lending Act, som så småningom skulle bli en del av en större lag om konsumentkreditskydd. Truth in Lending Act standardiserade hur banker och kortutgivare beräknade årliga procentsatser (APR). Flera lagar antogs på 1970-talet och blev grunden för regleringar som hjälper till att skydda kreditkortsinnehavare idag.
Discover Card lanseras
Discover Card lanserades 1985 och hade bland annat ett banbrytande cashback-program, en hög kreditgräns och ingen årsavgift. Kortutgivaren och nätverket som nu erkänns som Discover Card-kreditkortet startades av Dean Witter Financial Services Group, Inc, ett dotterbolag till Sears, Roebuck and Co. i slutet av 1980-talet. Tidiga Discover-kortköp gjordes av Sears anställda i butiker i Atlanta och San Diego 1985 för att testa systemet.
Discover-kreditkortet lanserades sedan offentligt via en nationell tv-reklam under Super Bowl XX. Årtionden senare, 2008, förvärvade Discover Diners Club International för att utöka sin korträckvidd globalt. Discover Card var känt för att ge ut högre kredit än sina konkurrenter, kortet hade ett banbrytande cashback-belöningsprogram och det hade heller ingen årsavgift.
Incitament- och bonusprogram introducerades
1984 introducerade Diners Club sitt ”Club Rewards”-program och 1987 etablerade Citibank ett bonusprogram med American Airlines, som gjorde det möjligt för kunder att tjäna gratis eller rabatterade flygbiljetter med sina kort. Under hela 1990-talet tog belöningsprogram fart och kortutgivare började locka kunder med registreringsbonusar, cashback-förmåner och sammärkta erbjudanden, vilket gjorde kreditkorten ännu mer populära än tidigare.
Citibank och American Airlines introducerade kreditkortet Citi/AAdvantage MasterCard 1987
När Citibank och American Airlines introducerade kreditkortet Citi/AAdvantage MasterCard 1987, var detta det första kreditkortsprogrammet där användare kunde tjäna AAdvantage miles genom användning av kreditkortet. Detta satte en ny standard i branschen.
American Express lanserar kortbaserat belöningsprogram 1991
American Express lanserade ett av världens första kortbaserade lojalitetsprogram 1991 kallat Membership Miles, det som idag kallas Membership Rewards-programmet 1991 (då kallat Membership Miles) ). Detta var det största kortbaserade belöningsprogrammet i världen år 2001. Citi/AAdvantage Card-programmet introducerades 1987 och var bland de första sammärkta flygbolagsprogrammen och har vuxit till att bli ett av de största programmen med sammärkt varumärke i världen . Idag finns det 9 500 MasterCard-program med varumärken tillgängliga i USA och Kanada.
Utbredningen och globaliseringen
Under 1970- och 1980-talen blev kreditkort mer utbredda. Visa och Mastercard, som ursprungligen var amerikanska företag, expanderade globalt. Kreditkort blev så småningom en vanlig betalningsform över hela världen. Med introduktionen av internet på 1990-talet blev näthandel och elektroniska transaktioner möjliga. Detta ledde till ytterligare tillväxt och utveckling inom kreditkortsbranschen.
Nya teknologier: Mini-, mobil- och kontaktlösa betalningar
Efter sekelskiftet fortsatte kreditkorten att utvecklas, och särskilt tekniken bakom dem. I 2002 startades ett ”minikort” med Bank of America i spetsen som blev en modefluga, Vissa kortutgivare rullade ut versioner av traditionella kort i nyckelringstorlek. Discover 2GO-kreditkortet var ett nyutformat kort som passade på en nyckelring och kom in på Time’s Top 10 Everything 2002-lista.
Mastercards lilla sidokort släpptes 2003 och innehöll även ny teknik som gjorde att kortinnehavare helt enkelt kunde hålla kortet över kontaktlösa betalterminaler, och precis som det skulle en transaktion vara klar. Nyligen har även wearables, såsom klockor, armband och till och med ringar, kommit in i det kontaktlösa kreditkortsbetalningsutrymmet.
Mobila plånböcker dök upp 2008, strax efter smarttelefonernas gryning när Apple öppnade App Store. I maj 2011 ledde Google Wallet vägen för appar som lagrade betalkortsinformation för användning i stället för ett fysiskt kort.
Säkerhet och Chip-teknik
Säkerhet har alltid varit ett viktigt problem med kreditkort. Införandet av chipteknologi (EMV) i början av 2000-talet markerade en stor förbättring i kampen mot bedrägerier och stölder.
Modern tid och nya utmaningar
Idag står kreditkortsbranschen inför nya utmaningar och möjligheter. Teknologiska framsteg, som kontaktlösa betalningar och mobila betalningsplattformar, förändrar vårt sätt att använda kreditkort. Samtidigt ökar oron för integritet och datasäkerhet.
Framtidens kreditkort
Framtiden för kreditkort ser ljus ut, med innovationer som biometrisk säkerhet, virtuella kreditkort och integration med artificiell intelligens och blockchain-teknik.
Så här kom kreditkortet till Sverige
Det första kreditkortet i Sverige kallades för kreditbricka och var ett mässingskort som introducerades ut av Nordiska Kompaniet NK på 1920-talet. Ideen hämtades från USA där varuhus och bensinstationer delade ut mässingsbrickor eller Charge Coins till sin fasta kundkrets.
Namnet till kunden stod inte på brickan av säkerhetsskäl, men ett nummer som var inskrivet på brickan med en bild av NKs varuhus. Mässingsbrickan blev bara delad ut till de bästa kunderna, där kravet kunde vara att du hade en viss summa satt in på ett bankkonto.
Kreditbrickan sågs som en statussymbol i Stockholm, precis som den hade gjorts i USA. Brickan av mässing kom att bytas ut mot kontobevis och på 1960-talet kom plastkortet. Också med plastkortet var NK först med att introducera kortet i Sverige i början på 1960-talet.
NK har också haft mynt och andra liknande föremål som medaljer och poletter har kunnat användas i varuhusen, eller presentkort med exklusiv design. När NK gav ut dessa pengar så var det alltid något exklusivt runt dem.
Plastkortet kommer till Sverige på 60-talet
Affärsbankerna i Sverige omfamnade tidigt den amerikanska uppfinningen kreditkortet och i början hade flera av bankerna sina egna varumärken för respektive kort. 1962 samlades alla affärsbankerna i Sveirge sig genom det samägda bolaget Köpkort AS som grundades.
Den svenska kulturen var inte som den amerikanska. Kredithandel var stigmatiserat, inte minst inom den kooperativa rörelsen, där förbudet mot kreditköp var en av hörnstenarna då det sågs på som en risk att försätta kunden i beroende skuld mot handlaren. Sverige hade inte långt tidigare varit ett fattigt land med stora ekonomiska olikheter.
Kreditkorten blev sakta men säkert också i Sverige, och i slutet på 70-talet fanns de i var och varannan plånbok. En av de viktigaste faktorerna för att tekniken accepterades blev de nya uttagsautomaterna. Sparbanken var först med sina Minuten-apparater och bankomaterna introducerades på bred front i 1979-1980.
1979 kommer Master Charge till Sverige
I 1979 blev Master Charge (nuvarande Mastercard) introducerat i Sverige av kreditkortsföretaget Köpkort AB som var ett företag samägt av alla affärsbanker.
Visa blev lanserat i slutet av 1970-talet, inte av en bank men av företaget Interconto som ägdes av entreprenören Erik Elinder. Interkonto gav innan ut bransspecifika kort och något som kallades lego-kortsystem för enkskilda företag som till exempel Ikea-konto och Kapp Ahlkonto.
1983 presenterade man ett standardiserat utseende för alla plastkort och multifunktionskortet kom. Multifunktionskortet var ett kombinerat betal-, kredit- och uttagskort. Detta var en revolutionerande lösning på den tiden, vilket minskade behovet av resecheckar, kunderna kunde ta ut pengar i lokalvaluta på semestern och också betala direkt i butikerna utomlands.
Källhänvisningar:
- Archaeological Institute of America – angående lertavlor i Mesopotamien.
- Advantage CCS – om tidiga kreditkort i slutet av 1800-talet.
- History of Information – information om Charga-Plate-systemet.
- Wikipedia – American Express Charge Card – angående American Express Charge Card och dess lansering 1958.
